Hot och våld i arbetslivet

Våra utbildningar om våld och hot i arbetslivet riktar sig till personal med människovårdande och pedagogiska arbetsuppgifter. De utgår från relation och lågaffektiv kommunikation som medel för att undvika våld. Utbildningarna kan göras mer eller mindre omfattande, från en halvdag till flera dagar och kan anpassas speciellt till kursdeltagarna.

Hot och våld i arbetslivet hjälpen - riktar sig till:

Socialtjänsten

För socialtjänsten rekommenderar jag alltid en tvådagarskurs. Jag har lång erfarenhet av att utbilda och handleda inom socialtjänsten och är väl förtrogen med de allra flesta förekommande arbetsuppgifter.

Lämpliga rubriker för dessa yrkesgrupper, och som vi bl.a. haft i de kurser vi arrangerat i samarbete med Akademikerförbundet SSR, är:

  • Våld och hot som arbetsmiljöproblem. Inledningsvis ges ett övergripande perspektiv på problematiken. Vad behöver man tänka på generellt? Vilka åtgärder bör vidtas? Hur?
  • Aggressivitet Varför blir människor arga i vår verksamhet och vad kan vi göra åt saken?
  • Droger och våld.
  • Psykisk sjukdom och våld. När riskerar man att psykiskt sjuka blir våldsamma?
  • Neuropsykiatriska syndrom och våldsamhet t.ex. vid ADHD, autism, Aspergers.
  • Riskbedömningar. Olika modeller presenteras.
  • Bemötande. Hur man kan agera för att lugna ner och minska risken för våld.
  • Våldets drivkrafter. Känslor och psykiska tillstånd som driver på våldet, samt hur de kan bemötas.
  • Konflikttyper och konfliktmönster. Forskning visar att våldet nästan alltid föregås av konflikter. Att rätt kunna handskas med dessa är därför en förutsättning.
  • Utagerande våld. Det våld som många anser "kommer som en blixt från en klar himmel" kan förutsägas genom enkla beteendesignaler. Det kan också förebyggas.
  • Kamratstöd vid incidenter. Här ges några enkla men livsviktiga tips om hur man kan minska risken för svåra trauman hos utsatta personer.
  • RRR­modellen. En ny dansk modell visar hur man kan förstå och analysera våldsincidenter för att minska risken för att de upprepas.
  • Lagstiftningen. Arbetsskyddslagstiftningen är bra. Men hur många följer den? Ett första steg är att känna till den.
     

Psykiatri och Rättspsykiatri

Jag har funnit att det ofta är bra att börja med en heldag för att sedan eventuellt återkomma med kompletteringar. Utbildningen är ganska snarlik den vi rekommenderar för socialtjänsten, men innehåll och exempel tenderar att bli annorlunda. Om man vill ha mera utrymme för diskussioner kan det dock vara bra med två dagar.

Jag har själv arbetat som skötare inom psykiatrin. Det var för visso länge sedan, men jag finner ändå att dessa erfarenheter är mig till hjälp när jag utbildar dessa yrkesgrupper.

Förslag på kursinnehåll

  • Våld och hot som arbetsmiljöproblem. Inledningsvis ges ett övergripande perspektiv på problematiken. Vad behöver man tänka på generellt? Vilka åtgärder bör vidtas? Hur?
  • Aggressivitet. Varför blir människor arga i vår verksamhet och vad kan vi göra åt saken?
  • Psykisk sjukdom och våld. När riskerar man att psykiskt sjuka blir våldsamma?
  • Riskbedömningar. Olika modeller presenteras.
  • Bemötande. Hur man kan agera för att lugna ner och minska risken för våld.
  • Våldets drivkrafter. Känslor och psykiska tillstånd som driver på våldet, samt hur de kan bemötas.
  • Konflikttyper och konfliktmönster. Forskning visar att våldet nästan alltid föregås av konflikter. Att rätt kunna handskas med dessa är därför en förutsättning.
  • Utagerande våld. Det våld som många anser "kommer som en blixt från en klar himmel" kan förutsägas genom enkla beteendesignaler. Det kan också förebyggas.
  • Kamratstöd vid incidenter. Här ges några enkla men livsviktiga tips om hur man kan minska risken för svåra trauman hos utsatta personer.
  • Lagstiftningen. Arbetsskyddslagstiftningen är bra. Men hur många följer den? Ett första steg är att känna till den


Skola och Ungdomshem

Skolan har en dubbel uppgift när det gäller våld och hot. Dels ska man skydda de anställda, och detta inkluderar även skolbarnen, enligt lag (AFS 1993:2). Dels ska man också fostra eleverna till goda medborgare. Och goda medborgare är inte våldsamma. Problemet är oftast särskilt aktuellt för högstadiet. Det är ofta en stor lättnad för skolpersonal att få ett funktionellt sätt att förhålla sig till våldsamheter, hot och trakasserier. Helst skulle man vilja göra en 2-dagarsutbildning med denna grupp, men det blir tyvärr ofta endast en dag.

Ungdomshemmen kan ha nytta av samma rubriker i innehållet, men behöver få det mera inriktat på behandling av våldsamma ungdomar. Stefan Sandström har mångårig erfarenhet som handledare för skolledare och av ungdomshem.

Förslag till innehåll

  • Planera arbetsmiljön för att undvika våld och hot - grundläggande principer för säkerhet på arbetsplatsen utifrån olika perspektiv. Förebyggande arbete, krisberedskap vid akuta incidenter och efterarbete enligt arbetsmiljölagen.
  • Hur hot och våldsincidenterna uppstår - och vad man kan göra åt dem utifrån arbetsplatsplanering.
  • Aggressivitet - varför blir ungdomar aggressiva, och vad kan man göra för att det inte ska leda till våld?
  • Droger, mediciner och livsmedel som ökar risken för våld.
  • Psykisk och neuropsykiatrisk problematik - och hur det relaterar till aggressivitet och våldsamhet.
  • Målsättningar för fredsfostran beskriver vilka viktiga funktioner som behöver upprättas för en fredlig utveckling.
  • Våldets drivkrafter - om hur våldet kan härledas från olika känslomässiga mönster.
  • Konflikttyper - skillnaden mellan rationella och primitiva konflikter. Vid konflikter sker viktiga och typiska förändringar i kropp och psyke som har stor betydelse för hur konflikten kan lösas och hur våld kan undvikas. Här kan viktiga felhandlingar förebyggas.
  • Konfliktmönster - våldet föregås i stort sett alltid av ett visst konfliktbeteende. Detta är ett avgörande förlopp som ger möjlighet till såväl upptrappning som nedtoning av konflikten. Genom kunskap kan därför våldet förebyggas.
  • Mobbning utgår ifrån ett särskilt konfliktmönster.
  • Utagerande våld - förstå utagerande våld som en reaktion på ohanterlig ångest, beteendesignaler som förebådar våldsamt utagerande, förebygga våldsamt utagerande.
  • Konfrontationer - felaktiga konfrontationer leder till våld. Bra konfrontationer till fredlig problemlösning.
  • Grupprocesser och vuxet ledarskap - förstå gruppdynamiken i våldsbenägna ungdomsgrupper och    hur den förhåller sig till gruppdynamiken i personalgruppen. Syftet är att åstadkomma ett gott och vuxet ledarskap.
  • Reaktioner när man utsatts för hot och våld - förstå reaktioner som kan förekomma efter incidenter. Både hos sig själv och hos andra.
  • Kamratstöd vid incidenter - Riskerna för svåra posttraumatiska skador ökar kraftigt i en arbetsmiljö där kolleger och ledning inte vet hur de ska agera gentemot den som drabbats.
  • Copingreaktioner och bemötande - genom att lära sig olika copingreaktioner vid traumatiska incidenter kan man också lära sig att hantera dem på ett sätt som förebygger skador.
  • Arbetmiljölagstiftningen vid risk för våld och hot.

Äldrevård

Den som arbetar inom äldrevården tillhör de mest utsatt när det gäller arbetsskador till följd av våld och hot. Det är därför synnerligen viktigt att personalen får utbildning i detta ämne. Vanligen är det bra med en heldag som sedan eventuellt kan följas upp.

Stefan Sandström har i många år arbetat på långvård, geropsykiatrisk vård och somatisk vård.

Ett lämpligt kursinnehåll kan vara:

  • Våld och hot som arbetsmiljöproblem. Inledningsvis ges ett övergripande perspektiv på problematiken. Vad behöver man tänka på generellt? Vilka åtgärder bör vidtas? Hur?
  • Aggressivitet i äldrevården. Varför blir gamla människor arga i vår verksamhet och vad kan vi göra åt saken?
  • Psykisk sjukdom och våld. När riskerar man att psykiskt sjuka blir våldsamma?
  • Demenssjukdomar och våldsbenägenhet. Här tar vi särskilt upp boende med frontallobsdemenser och beskriver hur man kan arbeta med dem för att undvika yrkesskador.
  • Bemötande. Hur man kan agera för att lugna ner och minska risken för våld.
  • Våldets drivkrafter. Känslor och psykiska tillstånd som driver på våldet, samt hur de kan bemötas.
  • Konflikttyper och konfliktmönster. Forskning visar att våldet nästan alltid föregås av konflikter. Att rätt kunna handskas med dessa är därför en förutsättning.
  • Utagerande våld. Det våld som många anser "kommer som en blixt från en klar himmel" kan förutsägas genom enkla beteendesignaler. Det kan också förebyggas.
  • Lagstiftningen. Arbetsskyddslagstiftningen är bra. Men hur många följer den? Ett första steg är att känna till den.

Sjukvård

Sjukvården spänner över ett vitt område och kursinnehållet kan behöva anpassas utifrån detta. Jag har utbildat många vårdcentraler och akutintag, samt genomfört stora kurser för landsting med flera hundra deltagare med skiftande arbetsuppgifter. För många enheter kan det vara lagom med en dag, men de som är särskilt utsatta kan behöva mera tid för diskussion och ett fylligare innehåll.

Stefan Sandström arbetade under en följd av år som vak inom somatisk och psykiatrisk vård och har därigenom en viss förtrogenhet med vårdmiljön. Förslag till innehåll kan vara:

  • Våld och hot som arbetsmiljöproblem. Inledningsvis ges ett övergripande perspektiv på problematiken. Vad behöver man tänka på generellt? Vilka åtgärder bör vidtas? Hur?
  • Aggressivitet. Varför blir människor arga i vår verksamhet och vad kan vi göra åt saken?
  • Droger och våld.
  • Psykisk sjukdom och våld. När riskerar man att psykiskt sjuka blir våldsamma?
  • Neuropsykiatriska syndrom och våldsamhet t.ex. vid ADHD, autism, Aspergers.
  • Fysisk arbetsmiljö om hur man kan utforma lokaler och receptioner.
  • Bemötande. Hur man kan agera för att lugna ner och minska risken för våld.
  • Våldets drivkrafter. Känslor och psykiska tillstånd som driver på våldet, samt hur de kan bemötas.
  • Konflikttyper och konfliktmönster. Forskning visar att våldet nästan alltid föregås av konflikter. Att rätt kunna handskas med dessa är därför en förutsättning.
  • Utagerande våld. Det våld som många anser "kommer som en blixt från en klar himmel" kan förutsägas genom enkla beteendesignaler. Det kan också förebyggas.
  • Kamratstöd vid incidenter. Här ges några enkla men livsviktiga tips om hur man kan minska risken för svåra trauman hos utsatta personer.
  • Lagstiftningen. Arbetsskyddslagstiftningen är bra. Men hur många följer den? Ett första steg är att känna till den.

Behöver ni hjälp inom andra områden, så finns även: