Skola och Ungdomshem

Skolan har en dubbel uppgift när det gäller våld och hot. Dels ska man skydda de anställda, och detta inkluderar även skolbarnen, enligt lag (AFS 1993:2). Dels ska man också fostra eleverna till goda medborgare. Och goda medborgare är inte våldsamma. Problemet är oftast särskilt aktuellt för högstadiet. Det är ofta en stor lättnad för skolpersonal att få ett funktionellt sätt att förhålla sig till våldsamheter, hot och trakasserier. Helst skulle man vilja göra en 2-dagarsutbildning med denna grupp, men det blir tyvärr ofta endast en dag.

Ungdomshemmen kan ha nytta av samma rubriker i innehållet, men behöver få det mera inriktat på behandling av våldsamma ungdomar. Stefan Sandström har mångårig erfarenhet som handledare för skolledare och av ungdomshem.

Förslag till innehåll

  • Planera arbetsmiljön för att undvika våld och hot - grundläggande principer för säkerhet på arbetsplatsen utifrån olika perspektiv. Förebyggande arbete, krisberedskap vid akuta incidenter och efterarbete enligt arbetsmiljölagen.
  • Hur hot och våldsincidenterna uppstår - och vad man kan göra åt dem utifrån arbetsplatsplanering.
  • Aggressivitet - varför blir ungdomar aggressiva, och vad kan man göra för att det inte ska leda till våld?
  • Droger, mediciner och livsmedel som ökar risken för våld.
  • Psykisk och neuropsykiatrisk problematik - och hur det relaterar till aggressivitet och våldsamhet.
  • Målsättningar för fredsfostran beskriver vilka viktiga funktioner som behöver upprättas för en fredlig utveckling.
  • Våldets drivkrafter - om hur våldet kan härledas från olika känslomässiga mönster.
  • Konflikttyper - skillnaden mellan rationella och primitiva konflikter. Vid konflikter sker viktiga och typiska förändringar i kropp och psyke som har stor betydelse för hur konflikten kan lösas och hur våld kan undvikas. Här kan viktiga felhandlingar förebyggas.
  • Konfliktmönster - våldet föregås i stort sett alltid av ett visst konfliktbeteende. Detta är ett avgörande förlopp som ger möjlighet till såväl upptrappning som nedtoning av konflikten. Genom kunskap kan därför våldet förebyggas.
  • Mobbning utgår ifrån ett särskilt konfliktmönster.
  • Utagerande våld - förstå utagerande våld som en reaktion på ohanterlig ångest, beteendesignaler som förebådar våldsamt utagerande, förebygga våldsamt utagerande.
  • Konfrontationer - felaktiga konfrontationer leder till våld. Bra konfrontationer till fredlig problemlösning.
  • Grupprocesser och vuxet ledarskap - förstå gruppdynamiken i våldsbenägna ungdomsgrupper och    hur den förhåller sig till gruppdynamiken i personalgruppen. Syftet är att åstadkomma ett gott och vuxet ledarskap.
  • Reaktioner när man utsatts för hot och våld - förstå reaktioner som kan förekomma efter incidenter. Både hos sig själv och hos andra.
  • Kamratstöd vid incidenter - Riskerna för svåra posttraumatiska skador ökar kraftigt i en arbetsmiljö där kolleger och ledning inte vet hur de ska agera gentemot den som drabbats.
  • Copingreaktioner och bemötande - genom att lära sig olika copingreaktioner vid traumatiska incidenter kan man också lära sig att hantera dem på ett sätt som förebygger skador.
  • Arbetmiljölagstiftningen vid risk för våld och hot.