Utdrag från min nya bok om spelmissbruk som kommer i januari-februari.
Hjärnans belöningssystem
Hjärnans belöningssystem är olika relaterade strukturer i hjärnan som aktiveras när vi upplever någonting som positivt och belönande. När vi upplever någonting som belönande utsöndras signalsubstansen dopamin från det ventrala tegmentområdet och når nucleus accumbens. Funktionen hos detta system är att förstärka olika beteenden som är till förmån
för vårt välbefinnande och vår överlevnad såsom goda relationer, kärlek, god mat, sex med mera
När vi ägnar oss åt sådant vi tycker om får vi alltså en kemisk belöning. I princip kan man säga att allt som är roligt och njutbart får sin belöning på detta vis. Även beroenden har en koppling till belöningssystemet såsom alkohol och narkotikaberoende, liksom spelberoende, shoppingberoende med flera beroenden anses vara kopplade till detta.
Hjärnfonden går så långt att de på sin webbplats skriver:
Beroendesjukdom är en förvärvad, kronisk förändring av hjärnans belöningssystem där minnen av de upplevelser som orsakade beroendet är lagrade. Idag klassas beroende av cigaretter, alkohol, droger, tabletter samt spel som beroendesjukdom. Det finns flera andra beteenden som man kan bli beroende av och som liknar beroendesjukdom. Exempel på dessa är sex- och relationsberoende, shoppingberoende samt arbetsnarkomani.
Hjarnfonden.se 2023
Här definieras alltså beroendesjukdomar som en förändring i hjärnans belöningssystem. Man är ganska fatalistisk vad gäller behandlingsmöjligheter.
Det finns idag inga effektiva metoder att ”backa bandet” när ett beroende väl har uppstått. Det är därför man beskriver de som lyckats ta sig ur ett beroende med termer som »nykter alkoholist« eller »spelfri spelare«.
Det finns ett antal problem med den här ståndpunkten:
1. Det finns inga vetenskapliga bevis för att hjärnans belöningssystem skulle orsaka missbruk, detta är bara ett löst antagande som dock framställs som ett faktum.
2. Om det endast var belöningssystemet som skilde sig mellan spelare och normalpopulation skulle ju saken vara klar, men så är det inte. I kapitel 4 påvisade vi en lång rad samsjukligheter. Det är då rimligare att anta att dessa orsakar missbruket.
3. Förändringar i belöningssystemet kan antingen vara orsak eller verkan, eller båda vad gäller missbruk. Vad gäller antagandet om samsjukligheten som orsak till missbruket såg vi i kapitel 4 att ACE forskningen visade ett samband mellan barndomstrauman och spelmissbruk. Spelmissbruket kan då inte ha orsakat barndomstrauman, men dessa kan ha orsakat spelmissbruket. Det verkar heller inte särskilt troligt att spelmissbruket skulle orsaka till exempel samsjukligheter som ADHD eller anknytningsbrister.
4. Allt som vi gillar påverkar hjärnans belöningssystem. Om vi således gör någonting vanemässigt och hela tiden upprepar det påverkar det vid varje tillfälle belöningssystemet. Därmed är det dock inte sagt att det orsakas av belöningssystemet. Vetenskapligt måste man här skilja mellan korrelation och orsakssamband.
5. Hjärnfonden skriver även att ” När man konsumerar alkohol eller andra beroendeframkallande ämnen, frisätts mer dopamin än vid naturlig stimulering. I stället för välmående får man en starkt lustfylld, berusande, känsla” men: jag har inte kunnat hitta någon forskning som jämför hur starkt belöningssystemet är vid kokainintag (eller shopping) respektive när man känner kärlek till sina barn eller sin partner. Man kan ju gå till sig själv och fundera på om man kanske blir lyckligare när man är nyförälskad eller när man är stupfull.
6. Kraftiga rus påverkar belöningssystemet kraftigt, men väldigt många skulle trots detta bevisligen inte uppskatta ett kraftigt narkotikarus. Således är det andra faktorer som påverkar upplevelsen och därför risken för beroende.
7. Även om hjärnfonden och andra förutsätter genetiska faktorer som orsaker till skillnaderna i vad vi upplever som belönande, måste det sägas att någonting sådant som en ”missbruksgen” hittills aldrig har hittats. Se f ö ovanstående avsnitt om genetik.
8. Man ser beroenden som kroniska och omöjliga att bota, trots många exempel på motsatsen. Hjärnfondens tes kan ju inte vara att de är kroniska för vissa men inte för andra. I så fall är det någon annan faktor som påverkar möjligheten att botas.
Jag själv och min fru slutade röka för 25 år sedan. Då hade jag rökt 20 cigaretter om dagen i 30 år. Ingen av oss har någon som helst lust att röka idag. Detsamma gäller många människor som har missbrukat opiater, alkohol, centralstimulerande, workaholism, dataspel mm.
9. Hjärnfonden tycks se belöningssystemet som startpunkten för beroendet, men belöningssystemet hänger ihop med individens subjektiva medvetande. Den som tycker att ett LSD rus är obehagligt och skrämmande kommer ö h taget inte att uppleva det som belönande, trots att det kan vara nog så kraftigt. Det subjektiva medvetandet sätter alltså förutsättningarna för belöningssystemet och det är därför rimligare att söka orsaker till missbruket här.
Självfallet är det så att om spelmissbruk inte på något sätt upplevdes som belönande, skulle det inte finnas och att samma sak gäller för andra missbruk. Det är ändå en svår fallgrop när man, som hjärnfonden, vill definiera beroendesjukdomar blott och bart utifrån hjärnans belöningssystem. Alternativet är att sådana beroenden uppkommer hos personer med tunga psykiska problem som en metod för att komma bort från svåra tankar och känslor på samma sätt som de som äter antidepressiv medicin, men utan samma kontroll. I så fall kan man anta att om man botar samsjuklighetstillstånden drar man också undan grunden för själva missbruket.
Över huvud taget är tankar om att endast det biologiska orsakar det psykologiska eller att endast det psykologiska orsakar det biologiska otidsenliga. Det tycks mig som att forskningen alltmer går mot en modell av komplex interaktion mellan biologi och psykologi. Man har en upplevelse som färgas av biologiska förutsättningar vilket påverkar psykologin (upplevelsen) som i sin tur påverkar biologin o.s.v. Gamla tiders biologism har en tendens att resonera som om människor inte har ett subjektivt medvetande eller som om detta helt skulle sakna betydelse och tvärt om när det gäller behaviorism och sådana miljöbetonande teorier.
Comments